Skillnad mellan versioner av "Seaton Town Hall"

Från Videnskaben Atlas
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 1: Rad 1:
 
Seaton Town Hall, Seaton, Devon, är ett Folkets hus of sorts. Det är en ståtlig viktoriansk byggnad av sten, uppförd på det vis som är så karaktäristiskt för England: enfasfönster, ingen isolering, dåligt ventilerat och självklart med avloppsrören prydligt dragna på utsidan av fasaden. Men det är inte bara den gastkramande arkitekturen som drar den vetgirige rockerns uppmärksamhet till sig. Det som gör denna plats speciellt intressant är det faktum att den är skådeplats för en av spacerockkalenderns mest centrala händelser, nämligen Hawkeaster - det kosmiska rockbandet Hawkwinds årligen återkommande påskfest.  
 
Seaton Town Hall, Seaton, Devon, är ett Folkets hus of sorts. Det är en ståtlig viktoriansk byggnad av sten, uppförd på det vis som är så karaktäristiskt för England: enfasfönster, ingen isolering, dåligt ventilerat och självklart med avloppsrören prydligt dragna på utsidan av fasaden. Men det är inte bara den gastkramande arkitekturen som drar den vetgirige rockerns uppmärksamhet till sig. Det som gör denna plats speciellt intressant är det faktum att den är skådeplats för en av spacerockkalenderns mest centrala händelser, nämligen Hawkeaster - det kosmiska rockbandet Hawkwinds årligen återkommande påskfest.  
  
Den som har haft tillräkligt med framförhållande att skaffa en biljett till detta evenemang sluter upp lagom till påskhelgen, tar in på ett mögelluktande hotell med utsikt över en föredömligt plan parkeringsplats, käkar några ägg i restaurangen och traskar iväg till Seaton Town Hall där det sedan blir en hel del baluns och galej i dagarna tre. Det är en del naket, intag av rusdrycker och andra sinnesutvidgande preparat och samkväm mellan i huvudsak äldre män som tror att det är flummigt att ha mustasch. Höjdpunkten är naturligtvis värdbandets uppträdande, som alltid är en oförglömlig affär och delvis består av läderhatt, psykadelisk backdrop, saxofonsolon, hamrande basgångar, låtar om rymdskepp och en man iklädd Englands nationalfotbeklädnad: gummistövlar.  
+
Den som har haft tillräkligt med framförhållande att skaffa en biljett till detta evenemang sluter upp lagom till påskhelgen, tar in på ett mögelluktande hotell med utsikt över en föredömligt plan parkeringsplats, käkar några ägg i restaurangen och traskar iväg till Seaton Town Hall där det sedan blir en hel del baluns och galej i dagarna tre. Det är en del naket, intag av rusdrycker och andra sinnesutvidgande preparat och samkväm mellan i huvudsak äldre män som tror att det är flummigt att ha slokmustasch. Höjdpunkten är naturligtvis värdbandets uppträdande, som alltid är en oförglömlig affär och delvis består av läderhatt, psykadelisk backdrop, saxofonsolon, hamrande basgångar, låtar om rymdskepp och en man iklädd Englands nationalfotbeklädnad: gummistövlar.  
  
 
[[Kategori: England]][[Kategori: progressive]]
 
[[Kategori: England]][[Kategori: progressive]]

Nuvarande version från 11 november 2015 kl. 15.23

Seaton Town Hall, Seaton, Devon, är ett Folkets hus of sorts. Det är en ståtlig viktoriansk byggnad av sten, uppförd på det vis som är så karaktäristiskt för England: enfasfönster, ingen isolering, dåligt ventilerat och självklart med avloppsrören prydligt dragna på utsidan av fasaden. Men det är inte bara den gastkramande arkitekturen som drar den vetgirige rockerns uppmärksamhet till sig. Det som gör denna plats speciellt intressant är det faktum att den är skådeplats för en av spacerockkalenderns mest centrala händelser, nämligen Hawkeaster - det kosmiska rockbandet Hawkwinds årligen återkommande påskfest.

Den som har haft tillräkligt med framförhållande att skaffa en biljett till detta evenemang sluter upp lagom till påskhelgen, tar in på ett mögelluktande hotell med utsikt över en föredömligt plan parkeringsplats, käkar några ägg i restaurangen och traskar iväg till Seaton Town Hall där det sedan blir en hel del baluns och galej i dagarna tre. Det är en del naket, intag av rusdrycker och andra sinnesutvidgande preparat och samkväm mellan i huvudsak äldre män som tror att det är flummigt att ha slokmustasch. Höjdpunkten är naturligtvis värdbandets uppträdande, som alltid är en oförglömlig affär och delvis består av läderhatt, psykadelisk backdrop, saxofonsolon, hamrande basgångar, låtar om rymdskepp och en man iklädd Englands nationalfotbeklädnad: gummistövlar.