Plattan

Plattan är ett ställe i Sveriges nuvarande huvudstad Stockholm. Många svenska musiker har vandrat över plattan, oftast för att ta sig till Kulturhuset för att med didgeridoo tonsätta Jonas Hassen-Khemiris senaste Augustprisvinnande roman live. Men ibland befinner sig en svensk musiker på plattan motvilligt. Trots att hela dess livsgärning gått ut på att sätta hälarna i marken när man närmar sig Stockholm, dras musikern dit av sitt osvikliga rättspatos för att bära vittne om hur de vågor av orättvisa som sköljer över landet har sin utgångspunkt i maktens centrum. Så är fallet med Eddie Meduza, som befann sig på plattan då Torsten Bengtsson (C) i nådens år 1981 hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder (C).

Det är en skändlig pakt som skildras i Meduzas text. Karin Söder, socialminister 1979-1982, var den som såg till att Systembolaget var stängt på lördagar fram till 2001. När Meduza, galanten från vidderna, staplar in på plattan (att likna vid helvetets innersta krets i Dantes Inferno), vild av törst och täckt av vägdamm, frustande som en unghingst som varit fjättrad i spiltan natten lång, blir åsynen av Torsten Bengtssons ådriga hand som med yviga rörelser häller dubbelmoralens genomskinliga sprit i ett glas åt den nästan avsomnade Karin Bengtsson för mycket. Desillusionerad kastar Meduza upp på plattan och skaldar sedan i vredesmod texten till vad som skulle bli låten 'Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder'.

Under en intervju senare i sitt liv får Meduza frågan om varför han pekade ut Bengtsson och Söder i sin text, och sedan i samma veva avslöjade hur han sett Gösta Bohman (M) hotat andra riksdagsmän med kniv i sällskap med b.la. Thorbjörn Fälldin (C) och Olof Palme (S). Han svarade då i ett för honom karaktäristiskt anfall av prosaisk rättrådighet:

"Jag har blott en passion, sökandet efter ljus, i den mänsklighets namn som är plågad, men berättigad lycka. Min brinnande protest är intet mer än min själs skri".